Vårt förflutna gömmer sig i skog och mark. I alla fall för det oerfarna ögat. Men med kunskap och vägledning kan en vandring i skog och hagar ge mer än naturupplevelsen.

Per Holmgren är arkeolog med uppdrag att säkra det förflutnas spår för framtiden. Just nu kvalitetssäkrar han spår, fornlämningar, som inventerats av långtidsarbetslösa i Skogsstyrelsens Skog och historiaprojekt.

I Mohedatrakten hittades 450 nya fornlämningar­. Tidigare var bara 156 fornlämningar kända.

– Nu har vi objekten på kartan. Skogsförare kan ha dem i sina GPS:ar. Syftet med projektet är att så mycket som möjligt av spåren ska finnas kvar och skyddas i skogsbruket.

– Skogsvårdslagen säger att man ska ta hänsyn till övriga kulturhistoriska lämningar i skogsbruket, då måste man ju veta var de finns, säger Per Holmgren.

Många fornlämningar väntar på att bli upptäckta. Bara drygt norra halvan av Moheda församling har gåtts igenom.

Ett av de påträffade fornfynden är Torps ödegruva. Gruvan, ett dagbrott, finns i en bergknalle i skogen utanför Torpsbruk.

Den var upphovet till att Gustafsbergs bolag bildades år 1859 och Torpsbruk utvecklades.

– Lokalbefolkning har säkert känt till platsen. Men den fanns inte i fornminnesregistret, säger Per Holmgren.

Nu kan de som vill besöka ödegruvan hitta dit med hjälp av fornminnes­registret.

Brantåsa backar är en skatt både för de som söker naturupplevelser och de som söker spår efter det förflutna.

Där finns många förhistoriska odlingsrösen.

– Förhistoriska rösen är runda, platta och nedsjunkna. Man har aldrig plöjt, aldrig kört med årder på förhistorisk odlingsmark, så man ser heller inga kanter, säger Per Holmgren.

Han ser skillnader mellan kolgropar och täkter, gravar och odlingsrösen. På åsryggen i Brantåsa finns ett gravröse.

– Ett skolexempel, den ligger högt uppe, sluttar åt söder. En grov uppskattning är att den som anlade odlingsrösena är begravd här. Det ger ett fantastiskt sammanhang åt hela platsen. Jag daterar graven till bronsåldern eller äldre järnåldern. Järnålderns gravfält var mer samlade, säger han.

Den förhistoriska odlarens grav fanns inte heller i fornminnesregistret tidigare.

Per Holmgren tycker att det är viktigt att bevara kulturarvet. Det låter sig inte göras utan inventering och registrering.

– Inventeringen är påbörjad här och där. Den borde avslutas, behovet hos skogsbruket är jättestort och det är viktigt att bevara kulturarvet, säger Per Holmgren.