Finns det hjärterum så finns det partytält. Det plötsliga skyfallet på lördagen fick Söderåkras bofasta och i de i förskingringen att komma varandra lite närmre. Byafesten fick en atmosfär av intimt cocktailparty i tältet.

Hundratalet personer trängde ihop sig under de vita tältdukarna, med blöta tröjor, korvar och kaffekoppar i händerna, prat och skratt ur struparna. Många hade fotbollsdojor på fötterna. Matchen för hemvändande Söderåkrabor var festen clou. Poängen var att låta alla som inte är aktiva i Söderåkra AIK spela boll med varandra på gräsplanen. Få en känsla för spelet. Och för varandra. På en plan som var plaskhal. Två lag hade formerat sig: Finlirarna vs Benknäckarna. Trots det inga stukade fötter. Är det så här roligt att bo i Söderåkra?
– Ja, säger festgeneralen Mikael Vestlund, här känner man alla och det går alltid att få ett handtag om man behöver.
– Nej, svarar niondeklassaren Josefin Jonsson på samma fråga.
– Det händer ju inget här!
Så byafest i Söderåkra är inget för dig?
– Jo det är jätteroligt! Idag händer det grejer. Men alla andra dagar, säger Josefin Jonsson och fyrar av ett sötsurt leende i regnet.