Endast 3 av 21 polismyndigheter får godkänt för sina rutiner i arbetet med våldsdrabbade kvinnor, enligt en undersökning av stiftelsen Tryggare Sverige. Blekinge anses inte vara bäst klassen. Den bilden håller varken polis eller kvinnojourerna med om.

Hälften av landets polismyndigheter hamnade på den lägsta av tre nivåer: icke godkänd. Tryggare Sverige vill inte ranka Blekinges polismyndighet, men menar att den "inte är bäst i klassen".
– Ni har en mycket duktig och engagerad länspolismästare som jag vill lyfta fram. Men Blekinges polismyndighet behöver utvecklas på flera plan. Det är viktigt att inte bara fokusera på Karlskrona utan länet som helhet, säger Magnus Lindgren, forskare i undersökningen och före detta polis.
Polisarbetet brister främst när det gäller att bedöma vilka hot och risker som finns runt varje kvinna. Länspolismästaren Per Svartz håller inte riktigt med om kritiken och menar att i Blekinge är polisens arbete med mäns våld mot kvinnor en prioriterad fråga. Det som kan bli bättre är själva dokumentationen samtalet med varje kvinna. Han får medhåll.
– Vi gör hot- och riskbedömningar i samtliga fall men vi har kunnat se att dokumentationen minskat. Det är så med vissa arbetsuppgifter att man ibland kan tappa koncentrationen något, säger Ingmar Harrysson, kriminalkommissarie.
BLT har pratat med minst en kvinnojour i varje kommun och samtliga tycker att polisen gör ett bra jobb. De upplever att rätt riskbedömningar görs och de har inte hört några direkta klagomål.