Skolinspektionen slog efter sitt besök i höstas fast att Uppvidinge behöver arbeta med att motverka traditionella könsmönster i barnomsorgen. Nu får före detta Smedjans förskola tjäna som gott exempel.

Uppvidinge kommuns barn- och utbildningsförvaltning har granskat varje fråga och påpekande som skolinspektionen lämnade efter sig, och författat svar, som barn- och utbildningsnämnden godkänt. I ett av svaren skriver förvaltningen att de under våren ska utarbeta en plan för att motverka traditionella könsmönster. Och när planen utarbetas ska kompetensen hos personalen på före detta Smedjan utnyttjas.
På Smedjan, som nyligen blev en del av den sammanslagna förskolan Vintergatan, började man arbeta med jämlikhetsfrågor på allvar 2005 och i dag tycker personalen att man kommit en bra bit på väg.
– Vi fick ju börja med att jobba med oss själva. Vi trodde nog att vi var ganska medvetna själva, men vi upptäckte rätt snart att vi kanske inte uppträdde helt jämlikt i exempelvis bemötandet av pojkar och flickor, förklarar förskolläraren Ingalill Gustavsson.
Att det krävs aktivt arbete i exempelvis förskolan för att kunna motverka traditionella könsmönster är de övertygade om.
– Samhället skolar barnen ganska tidigt i stereotyper. Titta bara på butikernas utbud av leksaker. Redan i tre-fyraårsåldern vet barnen vilka leksaker som är för pojkar och vilka som är för flickor, säger Ingalill Gustavssons kollega Emma Wilsborn Hedberg.
De båda förskollärarna är noga med att det arbete de gör inte går ut på att få pojkar och flickor att välja bort något, utan om att välja till.
– Vi försöker inte hindra pojkar från att leka med bilar. Men vi strävar efter att miljön ska vara mer tillåtande, att det exempelvis ska vara ok för en kille att ha rosa kläder, konstaterar Emma Wilsborn Hedberg.
Förr hade man en dockhörna precis som på många andra förskolor. Fortfarande finns flera "hörnor" på avdelningen men ingen renodlad dockhörna.
– Vi ser till att det finns olika leksaker i varje hörna, exempelvis både bilar och dockor, förklarar Ingalill Gustavsson.
Sagostunden och lässtunden ger också möjlighet att styra könsrollstänkandet.
– Vi väljer medvetet bland sagor och böcker. I dag finns ett helt annat utbud av moderna berättelser, konstaterar Ingalill Gustavsson.
Det allmänna bemötandet är också viktigt.
– Vi försöker undvika att säga "söt" när vi pratar med flickorna och "tuff" när vi pratar med pojkarna för det är omdömen som de får höra så mycket ändå, förklarar Emma Wilsborn Hedberg.
Hand i hand med arbetet med att motverka traditionella könsroller går också arbetet med att överhuvudtaget lära barnen att alla är lika värdefulla och att umgås med alla.
Till hjälp har man på avdelningen ett system med aktivitetskort, där barnen sittande i en ring får välja varsitt. Det systemet gör att de verkligen väljer det de vill göra just då oavsett om bästa kompisen också valt samma aktivitet eller inte. Dessutom är det ett begränsat antal kort till varje aktivitet, och därmed blir grupperna lagom stora. Barnen får också umgås med olika barn hela tiden.
2005 fick alla förskolor i Uppvidinge en inbjudan till en forskningscirkel om jämställd förskola, ett projekt som drevs av Växjö Universitet, men det var bara Smedjan som nappade. All personal på förskolan deltog, och de har sedan behållit kontakten med en av cirkelledarna som ville fortsätta jobba med just Smedjan. Hennes arbete ledde för övrigt till en doktorsavhandling i fjol.
Personalen hoppas på att ambitionen att arbeta jämställd ska finnas på varje förskola i kommunen, liksom på varje skola.
– Jobbar man inte vidare med det här i skolan när barnen hamnar där så är det ju egentligen meningslöst, säger Ingalill Gustavsson.