Gödseln som djuren lämnar ifrån sig kan ge lantbruket ett nytt ben att stå på. Intresset för att producera el och fordonsbränsle av biogas gror nu på allvar i de djurtäta delarna av Kronoberg. På köpet skulle gödseln bli både kväverikare och luktfri sedan gasen utvunnits.

Inhämtandet av kunskap om biogasproduktion pågår för fullt bland lantbrukare i länet, framför allt kring Alvesta och Växjö där det ännu är ganska tätt mellan lantbruksföretagen och där det hålls mycket djur.
Nyligen gjorde ett 20-tal lantbrukare från de två kommunerna ett studiebesök på Växjös avloppsreningsverk vid Sundet där mångåriga erfarenheter finns av att röta slam.
– Samma metod kan användas för gödsel också även det är inte alldeles lätt att hitta rätt process. Men det är viktigt att börja någonstans. Det finns en latent energi i gödseln som öppnar en ny möjlighet ute på gårdarna. Energin blir inte billigare, säger Stellan Gustafsson på Swedbank som ordnat studiebesöket.
– Att utvinna biogas ur gödsel är också ett sätt att göra korna miljöneutrala med tanke på debatten om vad de släpper ut, säger han.

Alternativen är flera när den energirika metangasen som avges från gödsel och grödor ska tas tillvara. Gårdar kan bli självförsörjande på el som också kan säljas ut på nätet. Gasen kan även användas för att göra fordonsbränsle att sälja och använda i egna traktorer.
Tyskland är ett land som ligger långt framme med produktion av biogas på gårdarna, där finns omkring 4 000 anläggningar. I Sverige finns i dag bara ett tiotal gårdsbaserade biogasanläggningar där de flesta producerar el och värme för eget bruk. Men fler lär det bli. I Alvestatrakten finns starka funderingar på att ta vara på gödselkraften på flera gårdar.
– Det är mycket diskussioner om det nu, konstaterar Joachim Aaby-Ericsson på Dansjö gård.
– Helt klart är det intressant. Sedan är frågan om det ska vara på gårdsnivå eller att flera går ihop om en anläggning. Själv känner jag nu mest för att göra något gemensamt ihop med andra och framför allt för att producera och sälja fordonsgas, säger Jan Svensson, mjölkbonde i Vret utanför Alvesta.

Bara på den gården med 250 mjölkkor och många ungdjur blir det 9 000 kubikmeter gödsel om året.
– Frågan är inte bara var gasen ska vändas till utan också vilken skala en anläggning ska ha. Där det är nära till gasledningar är det lättare att få ihop ekonomin. Biogasen måste gå att sälja, men den är en färskvara som inte kan lagras, säger Joakim Granefelt, grisbonde utanför Hjortsberga.
Hur som helst – det är tydligt att chansen lockar att göra något mot växthuseffekten och samtidigt låta gödseln ge klirr i kassan när lönsamheten är pressad i lantbruket.