Igår var det pedagogiskt café med Tingsryds Skoldatatek som tema. Under hösten som gått har processen med att bygga upp Skoldatateket varit i full gång, och nu är det färdigställt.

Ungefär 5–8 procent av befolkningen har betydande svårigheter att läsa och skriva. Den bedömningen görs av Svenska dyslexiföreningen, som bildades 1989. Att ta till sig undervisningen i skolan kan kännas som ett oöverkomligt hinder för den elev som exempelvis lider av dyslexi, men hjälpmedel finns att få.
Tidigare har varje skola inom kommunen arbetat själva med att hjälpa elever, som har läs- och skrivsvårigheter. Nu finns ett skoldatatek i Alléhuset vid Dackeskolan.
– Det här finns för att hjälpen ska bli likvärdig i alla skolor, förklarar Ewa Svensson, specialpedagog och projektledare för Tingsryds Skoldatatek.



Det hela handlar om att hitta andra vägar för elever med läs- och skrivsvårigheter att ta till sig olika ämnen, än genom enbart läsning. Till sin hjälp har eleverna bland annat talsyntes, vilket innebär att en elektronisk röst läser upp en viss text. Här finns också stavningsprogram och Daisyspelare, som liknar en vanlig hederlig cd-spelare, men som har mer utvecklade funktioner. Eleven kan exempelvis bestämma hastigheten som en text läses upp i.
– Dessa tekniska hjälpmedel gör att eleven kan vara kvar i klassrummet, säger Helen Jönsson, specialpedagog.
– Hjälpmedlen är som ett par glasögon, tillägger Louise Andersson, speciallärare. De är också en ovärderlig hjälp för alla föräldrar, som tidigare har fått kämpa med att själva läsa upp stora textmassor för sina barn.



För ungefär ett och ett halvt år sedan sökte kommunen pengar hos specialpedagogernas skolmyndighet för att starta ett Skoldatatek. De beviljades 240 000 kronor, pengar som bland annat täckt kostnaden för den personal som arbetar med projektet.
– Vi har även kompetensutvecklat personal inom detta under hösten, säger Margareta Engstrand Wallin, rektor på Väckelsångsskolan. Hon berättar att man dessutom genomfört studiebesök i Alvesta, Karlshamn och Ronneby för att se hur systemet med Skoldatatek fungerar där.
– Vi har ett synnerligen välutvecklat Skoldatatek här, konstaterar Margareta Engstrand Wallin nöjt.