Koskit kan värma Gäsene mejeri och ett 50-tal villor.

Ja, det kan bli verklighet om det projekt som nu finns på förstadiet blir verklighet i Gäsene. Exakt hur det är tänkt att bli är ännu inte helt klart.

Ljung. Under snart ett år har lantbrukare i Herrljunga och Vårgårda diskuterat hur man ska kunna framställa biogas av flytgödsel. I klartext handlar det om skit och urin från nötkreaturen.

Teknik att klara det finns idag och troligen även ekonomi att göra det. Genom rötning bildas biogas som sedan kan ledas till värmepannor och liknande. Gasen kan även ledas till tankställen för miljöbilar.

I Gäsene är det fyra gårdar som är intresserade att samverka i någon form. Största gården är Fröstorp med över 300 mjölkkor. Den ägs av Kjell-Åke Karlsson, tillika ordförande i Gäsene mejeri, en koppling som är både lycklig och kan ses som olycklig.

Till saken hör nämligen att Gäsene mejeris vd Marcus Jansson gärna vill att mejeriet värms med närproducerad biogas, vilket skulle stärka mejeriets profil med närproducerad ost. I det sammanhanget kan Kjell-Åke Karlsson beskyllas för att sitta på två stolar, men mejeristyrelsen som sådan har beslutat att ställa sig bakom planerna.

Gemensam rötkammare


Om det blir verklighet av planerna nu är oklart. Det hela är på ett mycket tidigt skede, inte ens ett riktigt projekt ännu. Men det lär det bli inom länsstyrelsens landsbygdsutvecklingsprogram. I projektstarten ligger ansvaret på hushållningssällskapet i Sjuhärad, med Karin Eliasson som ansvarig.

– Det är ett mycket intressant projekt som är, som jag ser det, fullt möjligt att genomföra, säger hon.

I övrigt vill hon inte tala om det hela på detta tidiga stadium. Lika hemlighetsfull är dock inte Kjell-Åke Karlsson.

– Från början var det tänkt att varje gård skulle ha sin egna rötkammare för fyra–fem miljoner kronor. Men nu diskuterar vi istället möjligheten med gemensam rötkammare dit man pumpar flytgödseln, säger han-

Det har visat sig att det bara är hans gård som har tillräckligt med kor för att på egen hands få lönsamhet i egen rötning. Trots att de andra har drygt 150 kor visar de sig för små.

De fyra gårdarna skulle kunna producera 450 000 kubikmeter metangas, vilket motsvarar 450 kubikmeter olja. Gäsene mejeri gör av med 250 kubikmeter. Det som blir över räcket till att värma 50 villor.

Att det skulle vara ett framsteg för miljön är rätt givet. Samtidigt innebär rötningen att gödselvärdet i koskiten ökar och att den luktar mindre vid spridningen.

Nu hoppas alla inblandade att det hela ska ta rejäl fart och att biogasproduktionen snart ska bli verklighet.