Fängelse ska inte vara det normala straffet för asylsökande som använt sig av falska identitetshandlingar för att komma in i Sverige. Det anser Högsta domstolen som har mildrat ett fängelsestraff till villkorlig dom och dagsböter för en person bosatt i Lenhovda.

I två domar har Högsta domstolen mildrat straffet för två personer som kommit till Sverige med falska identitetskort från Irak. De båda, bosatta i Lenhovda respektive Stockholm, har i tingsrätten och senare i hovrätten dömts till en månads fängelse. Domarna har överklagats till Högsta domstolen.
Brottsrubriceringen brukande av falsk urkund kan leda till fängelse i högst två år. I många fall dömer tingsrätter och hovrätter till fängelse för falska handlingar i asylärenden. Men Högsta domstolen, som har tagit upp de här två fallen, anser att det inte ska vara en fast praxis att döma till fängelsestraff för sådana brott. I stället, menar HD, bör varje enskilt fall prövas och påföljden ska bestämmas utifrån brottets art och med hänsyn till gärningsmannens förhållanden. Riksåklagaren tycker visserligen att för att förebygga illegal invandring är det viktigt att inskärpa vikten av att inte använda falska handlingar, men att det inte nödvändigtvis behöver bli fängelse som påföljd.
I de här två fallen har Högsta domstolen valt att mildra straffet och de två personerna får i stället villkorlig dom och döms till 40 dagböter á 50 kronor.
Statistik från Brottsförebyggande rådet visar att den här typen av brottslighet har ökat under senare år. 2001 anmäldes 25 fall där pass och andra resedokument vid invandring förfalskats, 2009 anmäldes 249 fall.