En gemensam trädgårdsmästare krävs för alla länder längs Östersjön.

– Nu är är det alla miljöministrar, och de är inte överens. Det finns en massa olika åsikter om vilka åtgärder som behövs. Vad händer med trädgården Östersjön då? frågar professor Åke Hagström, Högskolan i Kalmar.
Han representerar det av regeringen startade Havsmiljöinstitutet med filial i Kalmar medan huvudkontoret finns i Göteborg. Svaret är att någon nyplanterar rabatterna medan räfsningen av löv i parken inte blir av. En trädgårdsmästare skulle ha överblick och se till att rätt åtgärder genomförs.
Samarbetsorganet Helcon i Finland är en bra plattform att arbeta utifrån, tycker han.
– Det är ett försök att upprätta ett helhetsperspektiv. Lärandet är viktigt. Trädgårdsmästaren ska bestämma hur trädgården Östersjön ska se ut. Det är många frågor att komma överens om. Hur reagerar Sverige på att lägga om sin havsmiljöförvaltning?
I januari ska riksdagen besluta om regeringens förslag till havsmiljöproposition.
– Jag tycker förslaget är bra. Det är ett dokument på 581 sidor som utretts av miljödepartementet. Helcon betecknar det som viktigt.
– I analogin med trädgårdsmästaren betyder det att trädgårdsmästaren blir starkare. Det gäller typen av åtgärder och att länderna måste agera tillsammans.
Havsmiljöinstitutet har flera roller och de viktigaste är att samla in kunskap och informera och lära och att föreslå Helcon specifika namn på forskare för de arbeten som behövs.
Trädgårdsmästaren för Östersjön får händerna fulla. Övergödningen med närsalterna kväve och fosfor, där människan svarar för mycket, leder bland annat till ökande algblomningar.
– Vi måste sluta kretsloppet och ge tillbaka kvävet till markerna. Våra moderna reningsverk gör ett bra jobb, de tar bort 80 procent av kvävet, men 20 procent släpps fortfarande ut och byggs successivt upp i Östersjön, säger Åke Hagström som ett viktigt exempel.