Helmfrid fortsätter i Lund oavsett hur det går i valet.

Baksidan med jobbet är egentligen bara att han aldrig riktigt kan koppla av i
Lund, överallt i kommunen blir han ju påmind - om Lund. Om jobbet.

– Jag måste resa i väg för att verkligen ta igen mig och koppla av. Det
är kanske synd på ett sätt men så blir det väl. Jag kan inte gå klädd hur
som helst heller, jag går inte i shorts på stan direkt, säger Mats Helmfrid,
som annars brukar vara ytterst förtegen om sitt privatliv.

Inte ens vi journalister vet så mycket om den private Mats.

Nu får vi i alla fall veta något.

– Jag reser helst till stora städer utomlands. Mycket hellre än en
solsemester eller ut i vildmarken. Berlin, Prag och New York är mina
favoritstäder. Jag strosar omkring, tittar på folk. Går på museer ibland.
Jag är mest intresserad av historia, av att se sammanhang.

Mats Helmfrid är ungkarl. Kanske en typisk sådan? En del av sin semester
ägnade han åt att städa och sortera tvätt. Han avböjer att bli fotograferad
i lägenheten.

– Jag är så sällan hemma och när jag väl är där blir det mest så att jag
får städa.

Han är en rutinerad lokalpolitiker. Har suttit i Lunds kommunstyrelse i 25 år,
ungefär lika länge som folkpartiets Tove Klette. Men det var ändå ett stort
kliv framåt han tog efter valsegern 2006, såväl i den politiska karriären
som i offentlighetens ljus. Dittills hade han mer figurerat i kulisserna som
Christine Jönssons högra hand. När hon gick till riksdagen tog Mats Helmfrid
över.

– Men även om det finns en baksida med att vara så offentlig, så måste
jag säga att det också är jättekul. Jag uppskattar när människor pratar med
mig på stan och kommer med synpunkter.

Vad vill du arbeta särskilt med framöver, om du får sitta kvar?

– Vi vill arbeta ännu hårdare för att förbättra den kvalitet som
kommunen ger. Framförallt bemötandet gentemot invånarna. Det ska inte gå
månader innan människor får svar på mail, till exempel. Men det kan tyvärr
fungera så. Sedan är det viktigt att skilja på bemötande och på att folk ska
få som de vill. Kommunen är en serviceorganisation men också en myndighet.

Något annat som går att göra bättre?

– Vi vill effektivisera beslutsprocesserna och se över hur vi kan korta
tiderna för till exempel detaljplaner. Det kan vara så att vi lägger för
mycket ängslig tid åt att kontrollera i stället för att genomföra. Samtidigt
ska det förstås finnas möjlighet för människor att överklaga detalj- och
byggplaner.

Bostadsbristen?

– Vi moderater vill att det byggs 1000 nya bostäder varje år. Vi vill ha
blandad bebyggelse, 40 procent hyresrätter är ett önskemål. LKF har en roll
här men det är viktigt att vi även får in andra som bygger hyresrätter.

Hur?

– Kommunen kan se till att det finns mark. Vi kan snabba på detalj- och
byggplaner. Sedan ser jag gärna att LKF ökar takten och bygger fler än sina
150-200 lägenheter per år. Det är också viktigt att vi visar byggare att
efterfrågan på bostäder är stor i Lund och att det inte är några problem att
sälja dem.

Kulturhus?

– Vi tror först och främst på att använda scener vi redan har. Vi har
stött förslaget att rusta upp och förbättra Stadshallen. Mejeriet är en
viktig scen. Vad gäller Folkparken pågår det en utredning. Det är en
speciell lokal, men en teater där är inte uteslutet.

– Vi kan aldrig konkurrera med Malmö eller Köpenhamn när det gäller stora
scener, men vi kan ha många små. Vi tror på satsningar på biblioteken, fler
möteplatser i stadskärnan och ökad tillgänglighet till Lund. Utbyggd
kollektivtrafik är bra och viktig, men vi måste också tänka på att
underlätta för människor som kommer utifrån. Det räcker att man kommer från
Genarp för att man kanske föredrar att ta bilen till Lund. Vi måste ha
centrala parkeringsplatser och även på andra sätt se till att vi underlättar
för dem att ta sig hit.

Byarna?

– Vi moderater tycker det är viktigt att där finns kultur och samhällsservice,
allt från affär till kommunal service. Det ska finnas grundskolor och så ska
byarna inte växa ohejdat. De som har bosatt sig där har gjort det för att de
vill ha bykänsla.

Om det inte blir en borgerlig alliansseger i Lund, fortsätter du ändå? Som
till exempel oppositionsråd?

– Ja, jag tycker det vore sniket att bara kandidera till den vinnande posten.
Jag kandiderar även till oppositionsråd, om det nu skulle gå så illa.

Varför är du moderat?

– Jag blev moderat på 1970–talet. Det var nog en reaktion mot den rådande
kollektiva andan, jag trodde och tror mer på valfrihet och individen. Jag
gick med i MUF, sedan blev jag vice ordförande och ordförande. Jag har varit
mycket föreningsordförande överhuvudtaget, just nu är jag Lundakretsens
ordförande. Det är roligt att få folk att arbeta gemensamt och dra åt samma
håll.

Vem av de andra partiföreträdarna känner du dig bekvämast med? Med vem
fungerar personkemin bäst?

– Anders Almgren är den jag har mest att göra med i det vardagliga arbetet.
Han är oppositionsråd och vi företräder tillsammans kommunen i alla möjliga
sammanhang. Det fungerar väldigt bra.

– Men annars får jag säga miljöpartiets Anders Ebbesson. Vi kan prata länge
med varandra om mer övergripande saker i kommunen som målstyrning och den
politiska rollen gentemot tjänstemännen. Vi är båda intresserade av det.

Vad avgör valet?

– Hade du frågat mig för två veckor sedan hade jag sagt ekonomin och jobben. I
våras pratade alla om jobben. Men nu har vi ingen debatt om det precis. Jag
tror det kommer att handla om förtroende. Om vem om bäst klarar av att sköta
kommunen. Om vem som ser till så att vi har bra skola och förskola, att vi
klarar service och bostäder trots den enormt höga inflyttning som pågår.

Hur ställer du dig till det eventuella scenariot att Sverigedemokraterna blir
vågmästare i Lund, en opinionsundersökning Sydsvenskan gjorde i våras visade
att det kan bli så?

– Då får vi lösa det på något sätt. Vi har tidigare sagt att Miljöpartiet är
en tänkbar samarbetspartner för oss om vi måste hitta lösningar utanför
alliansen.